Det gör ont för varje hjärtslag.

Jag gillar inte att ha en dålig kommunikation med mina vänner, speciellt om denna vän är en nära och har varit de länge. Att ingenting ska kunna ställa till allt, förstår de inte. Jag har suttit och begrundat mig själv och jag känner att det så kallade felet inte ligger hos mig. Och om jag nu har gjort något så får jag ju inte reda på de eftersom kommunikation har tappats och personen i fråga inte står upp för sig själv och säger vad den tycker och tänker. Det har jag gjort, jag har sagt hur jag känner, men det har bara lett till mer jobbiga spänningar mellan oss. Blä känns de!
Vad ska jag göra?
Är det dags och gå vidare, vänskap håller inte för evigt, det visar denna personen klart och tydligt då den inte verkar bry sig om vad jag känner.
Jag känner mig kvävd över denna situation, tycker det är jobbigt.
Man ska inte begränsa sig med vänner, man ska bara utöka det tycker jag. Det just det jag måste göra, vända mig till mina andra vänner som har visat bättre sidor av sig än de som jag håller kvar vid just nu bara för tiden jag kännt den, Då blir de bara fel, man måste tänka på sig själv ibland. Jag om någon tycker jag ger chanser till folk, men vad händer när alla de chanserna är givna?
Nej, från och med nu, jag ska umgås med de jag mår bra av med att umgås med, det är ju så enkelt, och livet är för kort till att hålla på och krångla och shit
Fan jag har ju 6 miljarder människor som väntar på att bli min vän ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0