Simning!
Idag har jag simmat som en svin!
Drog till Tinnerbäcksbadet vid ett, även om solen inte var framme. Utepoolen är ju trots allt uppvärmd så det var inte alls farligt när man hoppade i. Chandler och Shane fick vara hemma vilket de är så bra på. Är så otroligt glad över att de sköter sig när man är borta och att det går bra. Shane är seriöst den bästa katten man kan ha! Lugn som fan och tålmodig =)
Iaf, simmade jävligt mycket idag, 30 länger x 50 meter vilket blir 1500 METER vilket är 1,5 KM! Känner mig mega stolt över mig själv, JAG ÄGER! Det som är så skönt med simning med är att jag inte själv känner att det är jobbigt förens jag är klar och ska hem, haha! Då blir jag helt slut och kan knappt gå, som idag, haha mina ben kändes som gelé :P Men om jag fortsätter i denna stil kommer jag nog kunna tappa fläsket!
När jag kom hem hade jag fått en avi om att hämta paket, mitt proteinpulver och bars hade kommit! Isopure heter proteinpulvret på 1 kg, 289 kr. Köpte jorbgubbsmak. Har precis skakat ihop med mjölk och det smakar himmelskt! Blev inte tjockt alls som mitt andra proteinpulver som jag hade innan.
Kommer köra det som måltidsersättare nu framöver, så hoppas på det bästa =)
Nu ska jag ut och få igång min cykel igen.
REBOOT!
Dags att liva upp bloggen igen!
Ser att det var ett jävla tag sen jag skriv och jag känner att det är dags nu igen. Jag gillar att blogga men jag är också lat vilket har resulterat i att jag inte bloggat. Jag har skaffat hund, en chihuahua vid namn Chandler! Åkt till New York i tre veckor (mars-april), är fortfarande arbetslös, väger för mycket men känner mig allmänt nöjd med livet.
Vad jag har känt på sistone är att jag som person har gått och blivit så jävla lat, på allt! Jag är inte lika fokuserad och målinriktad längre som jag var för kanske några år sedan. Någor säger mig att jag tappa mycket av detta efter olyckan då jag kände att jag hamna som i något slags mellanläge mellan allt i mitt liv. Jag bara fanns och var glad över att jag levde.
Jag är glad att jag blev slapp efter olyckan för jag mådde verkligen inte bra av att vara den stressade Sophie jag var innan som jämt hade ångest. Men det jag känner just nu är att jag inte vill vara kvar i denna slappa period som jag varit i senaste åren, jag måste finna balansen att ta mig ur det och finna ett bra mellanläge där både stress, avslappning, glädje, sorg, ja hela paketet finns med.
Men är det inte vad vi alla söker? balansen om att finna välmående.
Jag vill ha jobb, det är en sak som är säker!
Cream soda!
Tjena!
Idag gick jag upp ganska skapligt, vid 10 ungefär. Somnade jävligt sent igår så bra att jag kom upp idag :) Åt frukost, LCHF STYLE! Idag testade jag ett recept som heter äggmjölk, då ska man knäcka två ägg i en skål, smälta smör som man häller tillsammans med äggen. Sen kan man välja vad man vill smaksätta med, kakao, kanel, kaffe. Ja, you name it! Koka sedan upp vatten som man häller ihop med allt detta, vispa sedan ihop allt. Jag min dummer gjorde dock misstaget att jag använde mig av extrasaltat smör, bläää! Men va fann, jag halsade ner mig det så jag blev mätt iaf, hah! Men nästa gång, normalsaltat för fan!
Ett annat recept jag såg hette "Cream soda", också det jättenkelt att göra. Häll några matskedar grädde i ett glass, fyll sedan på med kolsyrat vatten, antingen med smak eller naturell.. Voila, det var fan gött :D!
Vid ett hade jag Rehab Support som jag cyklade till. Gick träffa min sjukgymnast, hon visade övningar och så tränade jag i en timme ungefär. Ska tillbaka igen onsdag, fett skönt! Lite träningsvärk faktiskt, me like :D!
Nu ska jag ta mig ett bad, för jag är kall!! Sen blir det att fixa lite mat och sen ska det spelas tv-spel!
btw, fan jag vad längtar till att för köpa en ny skön soffa, ett wii nintendo och en ny dator. Den dagen, den otroliga glädjen, hoppas det kan ske innan jul iaf !
byyyye
How I met your mother
Tja!
Söndagar är sköna, det är dagen då man kan slappa utan att känns sig lat. Och det är exakt vad jag gjort idag, bara degat i soffan och kollat på How I met your mother boxarna jag har och haft det allmänt chill.
Jag tröttnar verkligen aldrig på just den serien, haha fy fan vad rolig varje avsnitt är!
Iaf, imorgon är det måndag, då ska jag till något som heter Rehab Support. Ska få lite kartläggning över träning och förhoppningsvis kommer jag kunna sätta igång med träning där så fort som möjligt, känns jävligt bra!
Har börjat med en nu kost som jag ska hålla mig till nu, körde det för någåt år sedan och kände att det va kanon. LCHF heter kosten, alltså Low Carb High Fat. Visst låter det gött? haha. Betyder alltså inga kolhydrater för mig utan bara fett och protein, något som känns bättre att ha som kost än att istället äta lite och gå runt och vara hungrig jämt och ständigt! Så nu får vi se hur detta går, jag hoppas det kommer gå bra, känns som om detta inte kommer bli jobbigt alls. Vill verkligen bli av med mitt sockerberonde, inte okej!
Nu börjar det en film på TV3, "Taking Lives" med Angelina Jolie, ska kolla in och se om det är något att ha!
Söndagar är sköna, det är dagen då man kan slappa utan att känns sig lat. Och det är exakt vad jag gjort idag, bara degat i soffan och kollat på How I met your mother boxarna jag har och haft det allmänt chill.
Jag tröttnar verkligen aldrig på just den serien, haha fy fan vad rolig varje avsnitt är!
Iaf, imorgon är det måndag, då ska jag till något som heter Rehab Support. Ska få lite kartläggning över träning och förhoppningsvis kommer jag kunna sätta igång med träning där så fort som möjligt, känns jävligt bra!
Har börjat med en nu kost som jag ska hålla mig till nu, körde det för någåt år sedan och kände att det va kanon. LCHF heter kosten, alltså Low Carb High Fat. Visst låter det gött? haha. Betyder alltså inga kolhydrater för mig utan bara fett och protein, något som känns bättre att ha som kost än att istället äta lite och gå runt och vara hungrig jämt och ständigt! Så nu får vi se hur detta går, jag hoppas det kommer gå bra, känns som om detta inte kommer bli jobbigt alls. Vill verkligen bli av med mitt sockerberonde, inte okej!
Nu börjar det en film på TV3, "Taking Lives" med Angelina Jolie, ska kolla in och se om det är något att ha!
Peace out
Beats in my heart, put your hands on my heart .
Halloj!
Idag steg jag upp tidigt, runt 08:00. Kollade in Vakna med the voice och åt en banan. Sen tog jag bussen till resecentrum för att gå till mötet på Arbetslivsresurs. Blev ditskickad av hon från mitt försäkringsbolag. Fick iaf träffa en man som ställde lite frågor om hur jag mår, vad jag gör och hur jag är efter olyckan. Han var riktigt bra, första gången jag kände mig mottagen på ett bra sätt, med någon som förstår och vill hjälpa. Man får annars möta så många oförstående människor som inte förstår hur man mår eller vad man kan göra.
Min praktik på Willy:s har jag skjutit upp sålänge för att jag ska ha möte med en på Arbetsförmedlingen snart där vi ska gå igenom hur arbetsför jag är och hur mycket jag komme rkunna jobba i framtiden, med praktik och så.
Känns jobbigt att ens behöva tänka i dessa banor nu, liksom, HEJ JAG ÄR 20 ÅR! Känner mig som en pensionär vissa dagar, som inte kan göra något! Men sen får man tänka, va fan, kom igen du kan ju röra dig och göra något iaf!
Ibland kommer man lätt in på de negativa banorna före de positiva och så byter man inte bana ut håller sig fast vid den första, inte bra! Iaf, skönt att jag äntligen får hjälp. Han skulle även kolla upp träning med, jippi, det vill jag verkligen :D! Det är det minsta att begära som hjälp, verkligen en självklarhet. Ska tillbaka på fredag igen för att slutföra testerna jag fick göra idag.
Annars så sitter jag och funderar över helgen, blir det Stockholm eller inte? Något säger mig att jag kommer bestämma mig sista minuten, vilket inte händer ofta kan jag lova, haha! Jag är alltid en sån som vill ha koll på läget, allt planerat och på sin plats. Men ibland får man ändra om och försöka ändra hur man brukar göra och göra helt tvärtom, för innerst inne mår jag nog bra av båda, att vara impulsiv kan definitivt vara roligt ibland, haha!
Om jag åker ska jag träffa en vän som bor där och så ska vi på konsert. Vunnit biljetter till en exklusiv spelning med Amanda Jenssen, något som skulle sitta jävligt fint just nu :D! Får se hur det blir!
Idag steg jag upp tidigt, runt 08:00. Kollade in Vakna med the voice och åt en banan. Sen tog jag bussen till resecentrum för att gå till mötet på Arbetslivsresurs. Blev ditskickad av hon från mitt försäkringsbolag. Fick iaf träffa en man som ställde lite frågor om hur jag mår, vad jag gör och hur jag är efter olyckan. Han var riktigt bra, första gången jag kände mig mottagen på ett bra sätt, med någon som förstår och vill hjälpa. Man får annars möta så många oförstående människor som inte förstår hur man mår eller vad man kan göra.
Min praktik på Willy:s har jag skjutit upp sålänge för att jag ska ha möte med en på Arbetsförmedlingen snart där vi ska gå igenom hur arbetsför jag är och hur mycket jag komme rkunna jobba i framtiden, med praktik och så.
Känns jobbigt att ens behöva tänka i dessa banor nu, liksom, HEJ JAG ÄR 20 ÅR! Känner mig som en pensionär vissa dagar, som inte kan göra något! Men sen får man tänka, va fan, kom igen du kan ju röra dig och göra något iaf!
Ibland kommer man lätt in på de negativa banorna före de positiva och så byter man inte bana ut håller sig fast vid den första, inte bra! Iaf, skönt att jag äntligen får hjälp. Han skulle även kolla upp träning med, jippi, det vill jag verkligen :D! Det är det minsta att begära som hjälp, verkligen en självklarhet. Ska tillbaka på fredag igen för att slutföra testerna jag fick göra idag.
Annars så sitter jag och funderar över helgen, blir det Stockholm eller inte? Något säger mig att jag kommer bestämma mig sista minuten, vilket inte händer ofta kan jag lova, haha! Jag är alltid en sån som vill ha koll på läget, allt planerat och på sin plats. Men ibland får man ändra om och försöka ändra hur man brukar göra och göra helt tvärtom, för innerst inne mår jag nog bra av båda, att vara impulsiv kan definitivt vara roligt ibland, haha!
Om jag åker ska jag träffa en vän som bor där och så ska vi på konsert. Vunnit biljetter till en exklusiv spelning med Amanda Jenssen, något som skulle sitta jävligt fint just nu :D! Får se hur det blir!
En sista grej innan jag sign off!
Det snurrar i min skalle
I forget the last time I felt brave, I just recall insecurity
Idag är en såndär dag när jag bara vaknat upp och får en massa dåliga besked och så har jag missat en massa och inte lämnat in papper i tid, och AAAAH, panik! Hatar att jag är en person som stressar upp mig lätt också, och när jag väl börjat tänka på något som stör mig kan jag inte sluta! UFT!
Grejen är, att sen två år tillbaka var jag med om en stor trafikolycka där jag blev överkörd av en lastbil, vilket gav mig stora besvär efteråt. Inte nog med att jag har hur stor transplantat på benen, och ärr på hela sidan upp över höften. Nej, jag har ont med, ont av att inte ha tränat upp muskler som gör att kommer man bara emot mina knäsålar eller ben får jag ont. Det suger! Jag vet att jag ska vara tacksam över att jag ändå kan gå och göra det mest dagligen, men det jag blir sur över är att jag ändå borde få den hjälp som jag behöver. Få den rehabliteringen jag behöver, för detta är ju något jag ska leva med resten av mitt liv. Bara för att jag tränade intensivt i våras betyder det ju inte att mina muskler är tillbaka och att det är fine nu. Gym och träning är ju något jag kommer att behöva jämt, eller iaf en lång tid framöver.
Sen är det svårt att också tag i allt på en gång. Efter min olycka, och efter att jag hade blivit utskriven från sjukhuset var träning och rehablitering det sista jag ville tänka på och ingen stoppa mig direkt från att tänka i andra banor.
Det enda jag vill då var att gå tillbaka till skolan, fixa mina betyg (det var sista året på gymnasiet), flytta hemifrån och gå tillbaka till det vanliga.
Det är jävligt svårt, har jag märkt, att inse vad man har hamnat i. Man vill helst inte se de ärren som lämnats inombords, man tänker oftast bara på de yttre. Jag har mycket att bearbeta, det vet jag. Men det är svårt att bearbeta något man själv inte insett än.
Jag hoppas iaf jag kan få det hjälp jag behöver, det är de fan i mig skyldiga att göra! Jösses!
haha, detta var skönt, skönt att få skriva av sig!
Grejen är, att sen två år tillbaka var jag med om en stor trafikolycka där jag blev överkörd av en lastbil, vilket gav mig stora besvär efteråt. Inte nog med att jag har hur stor transplantat på benen, och ärr på hela sidan upp över höften. Nej, jag har ont med, ont av att inte ha tränat upp muskler som gör att kommer man bara emot mina knäsålar eller ben får jag ont. Det suger! Jag vet att jag ska vara tacksam över att jag ändå kan gå och göra det mest dagligen, men det jag blir sur över är att jag ändå borde få den hjälp som jag behöver. Få den rehabliteringen jag behöver, för detta är ju något jag ska leva med resten av mitt liv. Bara för att jag tränade intensivt i våras betyder det ju inte att mina muskler är tillbaka och att det är fine nu. Gym och träning är ju något jag kommer att behöva jämt, eller iaf en lång tid framöver.
Sen är det svårt att också tag i allt på en gång. Efter min olycka, och efter att jag hade blivit utskriven från sjukhuset var träning och rehablitering det sista jag ville tänka på och ingen stoppa mig direkt från att tänka i andra banor.
Det enda jag vill då var att gå tillbaka till skolan, fixa mina betyg (det var sista året på gymnasiet), flytta hemifrån och gå tillbaka till det vanliga.
Det är jävligt svårt, har jag märkt, att inse vad man har hamnat i. Man vill helst inte se de ärren som lämnats inombords, man tänker oftast bara på de yttre. Jag har mycket att bearbeta, det vet jag. Men det är svårt att bearbeta något man själv inte insett än.
Jag hoppas iaf jag kan få det hjälp jag behöver, det är de fan i mig skyldiga att göra! Jösses!
haha, detta var skönt, skönt att få skriva av sig!
Nu avslutar vi detta med en skön höstbild jag tog igår =)!
